Historia

Generellt
Risvedens historia är mångtusenårig.
Inom området finns ett flertal lämningar efter den senaste istidens framfart, det mest påtagliga är jättegrytorna i Brobacka, där några av Nordens största jättegrytor kan beskådas.

200px-Gr%C3%A4fsn%C3%A4s_slott%2C_den_18_juli_2006%2C_bild_18.JPG

Människans historia
Området var i flera århundraden gränsbygd i fejderna mellan Sverige och Danmark, och genom områdets norra del gick en av dåtidens viktigaste leder, vägen mellan Lödöse och Skara. Otaliga berättelser och sägner berättar om slag och skärmytslingar i Risvedens skogar, bland annat slaget vid Brobacka, och i området finns flera platser som vittnar om dessa fejder.

Området har också en flerhundraårig historia av småskalig bonde- och torparbebyggelse, i stora delar unikt för området.

Området har också präglats av de slott och storgods som finns i och omkring området: Kobergs slott, Livered och Gräfsnäs slott i norr, Östads säteri och Kilanda säteri i söder.

Skogens historia
I våra reservat har tallar på 215 år noterats (borrats).
Delar av Risveden var under mitten på 1800-talet skoglöst. Främst intill alla de torp och gårdar
som då fanns inne på skogen. Även i de västra delarna saknades skog och marken var här täckt av
ljung och enbuskar. Skogsbete förekom över hela ytan som uppgår till cirka 20 000 hektar. Ett
stort antal kor och även hästar och får betade på skogen ända fram till början av 1900-talet.

Betet innebar att skogen hade svårt att föryngra sig, särskilt lövskogen.
Därtill tillkommer de ofta återkommande skogsbränderna. Fram till 1860-talet fanns både björn och varg i området.
Garsta (Garnstaden) har fått sitt namn efter de varggarn som förvarades där.
Naturligtvis fanns också lodjuret, vilket namn som Göpås vittnar om. Även bävern fanns tidigare, medan älg och
rådjur troligen saknades helt eller förekom mycket sällsynt.

Förekomsten av de stora rovdjuren visar på att det fanns skog i Risveden .
Även det faktum att skogsfågel var vanligt avslöjar skogsrikedom. Jaktstatistik visar att avskjutning av tjäder, orre
och järpe var stor fram till slutet av 1800-talet.

Ramsjön

Ett annat starkt bevis för skogsförekomst under 17-1800-talen var den av Värmlänningar utförda
avverkningen av gammal granskog vid Valsjön, på Skepplanda kommunskog, och som pågick under fem år.

En av jägmästare utförd skogsinventering i södra Risveden runt år 1812, gav ett ganska negativt
besked om skogens kvalité och rikedom. Det sades att skogen var nödväxt och i dåligt skick.
Det är troligen den slags skog som vi i dag kallar för naturskog. Hur som helst var den vid denna
tid betydligt glesare och föryngringen gick trögt genom allt det skogsbete som förekom.

I dag har vi inga kor på skogen, men vi har älg. Det finns vissa likheter, men älgen orsakar inte
tillnärmelsevis så stora skogsskador som kreaturen gjorde förr. Men vid denna tid hade ju skog
inte så stort värde.

Var inte kontinuiteten av skog bruten då stora delar var skoglösa? Nej, alla de sällsynta arter av svampar,
mossor och lavar man funnit i nutiden påvisar lång kontinuitet av skog, eftersom de annars inte skulle
finnas i dagens skogar. En art, som den synnerligen sällsynta och rödlistade blåtryffeln, har återfunnits
på fyra lokaler i Risveden. I hela Sverige finns 12 lokaler registrerade och ungefär lika många i övriga
Europa.

Blåtryffeln har mycket högt signalvärde på skyddsvärda granbestånd. Den är en mycket bra indikator
på några av barrskogslandskapets främsta naturvårdsobjekt. Svampen är extremt känslig för uttorkning
och den tål ingen avverkning som kan förändra fuktighetsklimatet. Den indikerar ett granekosystem med
långvarig kontinuitet. Anknytning finns till s.k. brandrefugier, fuktiga skogar som aldrig brunnit.

Ytterligare ett flertal arter har liknande naturvärden och pekar ut Risveden som ett av länets förnämsta
skogsområden. Det tråkiga i sammanhanget är att det finns så ytterst lite orörd gammal skog kvar.
Det handlar om cirka 5% av Risvedens yta och 3% av dessa återfinns i reservat. Två blåtryffellokaler finns i
reservat och två på lokaler utanför. Dessa är inte ens klassade som nyckelbiotoper!

Slutomdöme: Risveden har till större delen varit kontinuerligt skogbeklätt.
De trädslag som dominerat under lång tid är tall, gran, björk och ek.

//Leif Danielson, Alafors

Unless otherwise stated, the content of this page is licensed under Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 License